God morgon. Vilken trist morgon att vakna upp till. Med gårdagens händelser färskt i minnet så känns det bara jobbigt att vakna upp till en ny dag fylld av näthat, terrorism och ständig oro. Jag tänkte på det när jag nyss klev av tunnelbanan; tänk om det smäller när jag går här i godan ro till jobbet?! Vilken fasa. Men det här är ju precis vad dessa idioter vill, skapa skräck och oro, och det tänker jag inte ställa upp på. Jag ska inte låta oron ta över för då har terroristerna vunnit och det tänker jag inte ge dem. Aldrig. Never. Jamais. Nooit. Nunca.
Idag är början på resten av mitt liv! Det ska de små jävlarna i IS aldrig få ta ifrån mig.
